Svar till Lidre:

 

Förlåt. Förlåt förlåt förlåt förlåt. Jag ber så himla mycket om ursäkt. Började gråta när jag läste din kommentar. Jag är så besviken på mig själv. Förlåt. Och jag håller med, det är drygt.

 

Men tänk såhär; om jag varken har lust, ork eller inspiration till att skriva något som börjat bra kommer det inte sluta bra. Jag kommer förstöra allt genom att skriva på den nu. Jag har ABSOLUT INGA idéer, över huvud taget. Jag har inget planerat, ingen plan, inte ens något förberett. När jag skriver så skriver jag väldigt spontant och planerar i efterhand, så allt jag har planerat på novellen ligger redan ute. Det är liksom så jag jobbar.

Men efter din kommentar fick jag faktiskt lite lust. En gnutta skrivsug (till denna novellen) lös upp inom mig efter din kommentar. Dock kommer jag endast göra dig änu mer besviken då jag är en såadn som aldrig tar tar i saker på direkten och kommer låta detta ligga tills åtminstone en tråkig sommardag.

 

Något som bidrar till att få mig att backa undan från bloggen ytterligare är väl att jag jämför med så många andra. Jag menar, jag vet så himla många andra bloggar som skriver bättre än mig och har allt bättre än mig, och de får mer respons än mig också. Dock är respons-delen mitt egna fel då jag inte uppdaterar. But still.

 

En sista sak innan jag återgår till vad jag höll på med innan; se det inte som ett hejdå. Se det verkligen inte som ett hejdå. Hejdå betyder att lämna, och att lämna betyder att glömma. Och glömma är det sista jag kommer göra.
När jag drev den här bloggen var det en av de bästa tiderna i mitt liv.Det glömmer man inte så lätt.

Och tack för komplimangen, det uppskattas verkligen!

 

Älskar er med,

puss <3

Ämh, hej!

Loggade in för att se om det ens är någon aktivitet på den här bloggen... Och shit det var det! Fatta vad förvånad jag blev!

Tack för de fina orden!

Och förlåt för att jag bara har försvunnit. Jag är ledsen.

Men för att vara ärlig så är jag inte ens säker på att jag har exakt samma kärlek till Justin längre. Såklart älskar jag honom, det kommer jag alltid göra, men den är inte lika hysteriskt och... Hängiven? Vet knappt var han håller hus längre.

Jag vet inte vad som hände.

 

Men jag har inte slutat skriva, jag driver en levande account på wattpad vars berättelse jag är ganska stolt över.

Om ni vill skulle jag kunna länka...

Men, den handlar inte om Justin. No hate, men jag har lyckats få en STOR crush på Felix Sandman. Varför vet jag inte, för vanligtvis är han inte den typen jag normalt dras till, om man ska säga så. Kanske att han är mer i min ålder och bor i Sverige, och att det faktiskt finns en mer realistisk chans att man kan träffa dem. Jag vet inte.

 

Men, återigen, jag är ledsen. Grymt ledsen. Jag älskar er fortfarande, och jag kanske fortsätter här i framtiden. Vem vet.

 

Puss på er!

 

(och jag lägger ut länken om tillräckligt många är intresserade)...