Länkbyte ♥
Matsalen kryllade utav elever och situationen jag befann mig i nu var faktiskt något jag tyckte mindre om när det gällde att börja om i en ny skola. Vart man skulle sitta på lunchrasten. Jag fångade killen jag stött på imorse, Chaz, blick som satt i andra sidan lokalen. Han satt tillsammans med killarna som ropat på honom i korridoren, han log snett och vinkade sedan att det var okej för mig att sätta mig vid hans bord. Jag log tacksamt och började kryssa mellan borden och bort mot deras. Jag satte ner brickan bredvid honom och tog plats på bänken.
”så hur har lektionerna varit?” frågade han vänligt och blev sittande med gaffeln i luften, killarna hade nu tystnat runt bordet och vände uppmärksamheten mot oss. Jag skrattade.
”stora ögon, låga mummel, tråkiga lärare” svarade jag och nu var det Chaz tur att skratta.
”det här är Ryan, Nolan och Mitch” presenterade han sedan killarna. ”det här är Penelope... Oj, nej! Penny menar jag” jag såg tacksamt på honom innan jag vände blicken mot killarna.
Jag log mot alla i tur och ordning och de log glatt tillbaka.
”ditt efternamn är möjligtvis inte Minaj?” frågade killen vid namn Nolan.
”nej, Hawkin. Varför?” frågade jag vänligt, han skakade genast på huvudet och de andra två flinade roat. Jag såg ner på min bricka och kände hur det kurrade i magen vid synen av maten, jag grep tag i gaffeln och började äta av maten. Jag kände Ryan, Nolan och Mitch skeptiska blickar.
”vad?” frågade jag oskyldigt.
”hur kan du äta det där?” frågade Ryan äcklat.
Jag såg frågande och en aning förvirrat på honom. ”vad menar du? Det är ju mat” svarade jag.
”se, det är vad jag säger också!” utbrast Chaz bredvid mig, jag log roat mot honom och fortsatte äta av maten. Jag kastade en blick mot killarna igen som nu satt med stora, oförstående ögon, de pendlade mellan mig och Chaz.
”men gud vad ni stirrar! Har jag något i ansiktet eller?” utbrast Chaz tillslut, jag såg på honom och sökte i hans ansikte för något som inte skulle vara där men skakade på huvudet.
”läskigt” mumlade Nolan fram, Ryan och Mitch nickade instämmande. Jag såg frågande på dem men valde sedan att ignorera det, jag var för hungrig för att bry mig.
Okej, det var lite ur första kapitlet på Linns pågående novell 'I Will Catch You If You Fall, Trust Me'. Jag tycker ni ska kika in, om ni inte redan har och är en av hennes läsare =).
Jag nördar hennes novellblogg och danar regndans (skämt åsido) när ett nytt kapitel kommit upp på hennes blogg för hon är så fantastisk. Absolut en inspiration gällande skrivandet.
Så gå in på hennes blogg Nu! Nu!
Länk precis nedanför den här meningen!
http://juustanordinarygiirl.blogg.se/
Puss och kram ♥
