storiesboutjusten.blogg.se

"Chaz, Chaz lugna ner dig! Lugna ner dig! Kom igen man" Försökte jag lugna ner honom. I korridiren på väg till engelskan hade vi skymtat en okänd tjej. Förmodligen ny.
Hur som helst hade han blivit helt galen (d.v.s hoppat runt och babblat på mer än vanligt) när han fått syn på tjejen. Det enda jag hade sett var ett blondt hårsvall och brunbränd hy.
"Men såg du inte bruden? Hon var het på en helt ny nivå!" Utbrast han uppspelt. Jag bara himlade med ögonen åt hans barnslighet.
"Jaja, jag förstår men kom igen, vi har saker vi måste göra!" Genast ryckte Chaz till och stirrade på mig. Verkligen stirrade. Obehagligt stirrande, inte behagligt. Om det finns vill säga.
"Har du blivit bög eller något? Du har alltid gillar tjejer ju!" Utropade han förvirrat.
"Nej det har jag inte, och jo, men inte... hon!" Jag slog ut armarna och tryckte ihop ögonbryna i en gest att förtydliga henne, den blonda nya tjejen. "Hon verkar... Jag har ingen bra känsla om det här..." Fortsatte jag och suckade. Chaz har alltid varit den som dreglar över tjejer och som, tack vare Justin, fått mer uppmärksamhet av det andra könet. Även fast de bara ville åt Justin och inte oss. Därför har vi behövt hålla oss på en strikt vaktande. Men det är värt det när Justin flyger över oss, vi har sett så mycket mer än vi någonsin kunnat drömma om.

"Amen vadårå Ry? Hon kommer inte döda mig...?!" Fräste han och himlade med ögonen. NU var han bara töntig. När vi var små lovade vi att ingen tjej skulle komma imellan vår vänskap. Även fast Chax inte är ihop med henne så har det redan börjat på fas ett. Det var inte bra. Inte bra alls.

*

"Hej, emh vet ni var kemisalen är? Jag är ny så jag har ingen aning..." Mumlade den där nya tjejen fram. Hon verkade blyg. Jag kollade åt vänster där Chaz stod för att se om han svarade men han stirrade bara på henne med rödrosiga kinder och öppnade munnen några gånger utan att något kom ut. Stackars Chaz...
Jag antar att jag måste svara åt honom. Mentalt svor jag att han var skyldig mig något, något stort. Som en pizza.
"Rakt fram och sväng den närmaste vänster och gå in andra dörren till höger." Sa jag och försökte att inte se alltför uttråkad ut. Jag har verkligen ingen bra känsla kring henne.

Elemenopes perspektiv

Det hade blivit väldigt sent tills vi kunde lämna Justins hotell på grund av alla paparazzis.Så när vi hade kommit hem till mig hade vi sagt godnatt och lagt oss. Justin sov såklart inte i min säng, för tillfället sov han i soffan men vi kommer flytta in en extrasäng i mitt rum som han sover i resten av tiden han är här. Hur kunde jag gå med på det här? Jag gillar inte ens människor så varför i hela helvetet vill jag ha en hemma hos mig? Men det var något, något som fått mig att säga ja. Något med Justin, obviously.Jag hade legat och tänkt på allt en stund nu. Jag vaknade för ett tag sen men kunde inte fårmå mig med att gå upp. Delvis för att jag inte orkade, delvis för att det var skönt såhär. Jag hörde dörren öppnas och steg som närmade sig. Genast stelnade jag till och slöt ögonen.

Jag kände att någon stirrade på mig. Framifrån. Vänta, stod han framför mig och stirrade på mig? Varför då? Ska jag pranka honom? Jo, vi kör på det.
Jag vände mig om och suckade, så det såg ut som om jag sov. För jag byter alltid sida om natten så det skulle se onaturligt ut om jag låg helt stilla. Jag började röra lite mer på mig och gny. Sedan övergick det till mumel. Jag vände sida igen och pratade tydligare.
"Hjä-hjälp Justin. Justin. Gmaaah mamma. Pappa? Neeeeeeeeeeeeej!" Fortfarande 'vaknade' jag inte men jag kunde föreställa mig rynkan mellan Justins ögonbryn som ofta befann sig där när han inte förstod något eller han är orolig.
Jag öppnade ögonen och kollade på honom. Som jag gissat mig till var rynkan mellan ögonbrynen med hans ögon var uppspärrade också, inget jag trott skulle hända.
Jag skakade mentalt på huvudet och började skratta. Fejkat och mycket med efter att Justins reaktion ändrats skrattade jag på riktigt och högre. Priceless oh yeah.

2-3 kommentarer för nästa som KAN komma i morgon som plåster på såret för den otroligt långa väntan... Förlåt....

Puss och kram ♥