storiesboutjusten.blogg.se

 

Jag såg ut genom fönstret och såg hur vinden grep tag i trädens kronor så att de försiktigt svajade till. Inte många bilar åkte på vägen utanför, men rätt som det var kom det en bil som fångade mitt intresse. Hellre det än mattelektionen som pågik i klassrummet jag satt i liksom.

Jag ryckte till när jag kände hur någon petade på mig och vände mig mot min högra sida, där Tatiana satt.
"Kan inte vi ta en fika efter skolan?  Känns som om det var år sen vi gjorde något." Viskade hon.
"Liz då?" Frågade jag. Jag, Tatiana och Liz har liksom hängt ihop sen vi gick på dagis, där vi träffades.
"Hon är redan på." Svarade hon och log. Hon kramade mig i sidled och sade tyst:
"Ååh vad kul det ska bli! Tagga." Och jag bara skrattade åt henne.

 

"Au revoir, ses i morgon." Sade franskaläraren som ett avslut av denna skoldag. Jag skyndade mig ut till korridoren för att ta mina saker snabbt så vi kunde slippa trängslen inne i centrum som börjar vid fyra, fem tiden. Nu var den halv fyra.

När jag lade ner nycklarna i min väska omringades jag av Tatiana och Liz.
"Redo?"
"Alltid redo." Sade jag och började försiktigt skratta. Liz skrattade också, fast lite högljuddare. Sedan kollade jag på Tatiana och höjde ett ögonbryn så att hon inte kunde hålla sig för skratt. Så där gick vi, tre tjejer i en korridor skrattandes som jag vet inte vad.

 

"Vad gör Justin idag då?" frågade Liz där hon satt och smuttade på sin varma choklad. 
"Vet inte, jobbar antagligen" svarade jag och ryckte på axlarna innan jag tog ett stort bett i min varma macka. Jag kände hur smält ost och varm tomat flöt ihop i munnen och jag stönade lätt till. Jag älskar den kombinationen på en macka. Och utan macka, det spelar egentligen ingen roll.
"What? Du inte veta vad han gör? Impossible!" utbrast Tatiana och med franskt uttal som hon trodde fick henne att låta internationell. Egentligen lät det bara puckat.
"Men, det är inte som om vi är ihopsatta eller något. Vi har liksom space." Gnyade jag.
"Yeah, right. Vi har inte umgåtts sen början av sommarlovet tack vare honom." Svarade Liz med korsade armar.
Jag suckade högljutt och lade ifrån min macka som jag hållt i under tiden jag pratat innan.
"Okej guys, förlåt. Men han är liksom... Han är som den storebrordern jag aldrig fick, ibland som en extra pappa när pappa inte är hemma, men samtidigt en mamma. And a heck of a friend. Han är allt i ett och jag behöver någon sådan i mitt liv. Men ta det inte fel nu, jag älskar er jättemycket och jag litar på er 100% men det är liksom inte jamförbart på något sätt, förstår ni mig?" Hasplade jag ur mig.
Blicken lät jag växla fram och tillbaka mellan mina två vänninor som satt med nästan gråtfärdiga ansikten. Oavsett hur tuffa de än ser ut, är de riktiga mjukisar båda två.

 

"Åh vi förstår gumman. Vi älskar dig med" Tjöt Tatiana och slängnde sig på mig för en kram. Inte långt därefter kom även Liz och viskade tyst i mitt öra:
"älskar dig".

 

Jag tog ett djupt andetag och tog mig samman. 
"Så flickor, hur går det med erat kärleksliv då?" Sade jag och vickade fånigt med ögonbrynen samt lutade mig i armbågarna på bordet.
Genast rodnade Tatiana men försökte dölja det bakom sitt långa hår och kollade bort, medan Liz bara satt där.
"Ooooh Tatiana! Vem är det?" Genast rodnade hon ännu mer.
"Säg nu då!" Nu var även Liz nyfiken.
"Det är Mike..." mumlade hon tystlåtet vilket fick både mig och Liz att 'aw'a.
"Hur går det då?" 
"Asså... Vi smsar varandra typ hela tiden och han har sagt att han gillar mig, typ..." sade hon vilket fick mig att börja fnissa. Jag bufflade lite på henne med armågen och sade:

"Matiana är på G alltså."

 

 

Jamen tja! Det var länge sen ni såg av ett nytt kapitel va? Hur som helst, här är kapitel fuura (internskämt mellan mig och migsjälv). Enjoy! (Ursäktar för längden men det var allt jag kunde komma på, sorry. Men kapitel 5 kommer inte dröja en månad iaf)

 

Puss och kram ♥