storiesboutjusten.blogg.se

Ute på bakongen, där jag befann mig för tillfället, var utsikten speciell. Närmast var det en väg, sedan en park och i horisonten var det New Yorks skyline, alltså skyskrapor. Kontor, lägenheter, varuhus, allt. Jag skulle inte bli förvånad ifall det var en myrfabrik i ett utav dem. Fast vad finns i en myrfabrik? Vad gör man i en sådan fambrik? Tillverkar myror? Skulle inte det vara att med spelar Gud lite då? Jag har ingen aning.

Jag kollade ner på min mat på bordet framför mig.
Den senaste tiden hade jag blivit mystiskt hungrig. Kan det möjligtvis bero på att jag faktiskt har en känsla i magen? Att faktiskt känna något var något jag inte gjort på länge. Såklart känner jag med huden när jag till exempel går in i något eller nuddar något, men en känsla. Glad, ledsen och så vidare.

Sist måste varit när jag var runt 3 år. Men det minns jag inte ens, så det räknas nog inte riktigt. Eller jo, fast nej.

Vad skulle jag svara honom? Att det tyvärr inte var jag och att han måste tagit fel? Att det var jag och få dödshot? Nej tack till båda. När jag var liten sa mamma alltid att man skulle säga sanningen, och hela sanningen, oavsett vad. Eller ska jag bara ignorera det och låtsas som att jag inte såg det? Nej, jag är inte sån: elak. Ironsik kanske, men inte elak. Eller det är vad jag tror jag är. Har som sagt inte umgåtts med homo sapiens sapiens, männsikor, på ett bra tag.

Jag funderade och funderade verkligen på vad jag skulle svara, men kom inte fram till något. Alls. Så jag bestämde mig för att sätta på datorn för att sedan trycka på första bästa låt som råkade vara Go Hard (La.La.La) med Kreayshawn. En kvinnlig rappare faktiskt.

Tillslut var det enda jag fick ut av det ångest så jag bestämde mig för att gå ut och springa. Det var ett tag sen nu. Inte så konstig med allt som hänt nu på sistone, jag menar jag har pratat med människor. De har tagit kontakt med mig. Hur stor är chansen liksom?

Justins perspektiv

När jag hade kommit hem från studion igår hade jag direkt slängt mig i sängen och somnat in. Morgonen efter hade jag vaknat runt nio-snåret, vilket är väldigt otroligt för att vara jag. Jag gillar att sova väldigt mycket. Älskar faktiskt.

På tal om tid, jag kollade på klockan över valvet mellan vardagsrummet och hallen och hoppade till. Hade klockan redan blivit 03.23 pm (15.23)? Men hur? Jag vaknade ju alldeles nyss!? Hur som helst, tiden går snabbt när man har roligt antar jag...

Eftersom det var ett tag sen jag gymmade eller sprang tänkte jag att det kan inte göra annat än gott. Fast jag har uppträtt på scenen i flera veckor och hoppat omkring och sjungt som en jag vet inte vad. Men det är kul att träna. Dessutom är det ett bra sätt att spendera de tre lediga veckorna jag spenderar här i New York. Dock vet jag inte varför jag spenderar veckorna i just New York eftersom jag bor i Los Angeles,jag kan skylla på att det är Scooter som planerar sånt. Men det är coolt.

*

Jag bestämde mig för att springa ner mot en strand jag hade sett ligga väldigt nära hotellet jag bodde på, vilket var ett både smart och dumt val. Smart för att det fanns en joggingrunda runt som vad lagom för mig, men för att komma till den måste man gå över sandstranden och få sandkorn i skorna. Dåligt tänkt av både mig och de som lagt betongplattorna.
Dock var det inte så svårfixat, jag drog bara av ena skon tiltade den upp och ner, satte på den igen och gjorde samma på andra. När jag väl var klar för att springa gick det som smort. Det var ett väldigt bra underlag att springa på här.

Några tiohundra tals meter fram såg jag ett bekant ansikte som också var ute och sprang.
Förvånat saktade jag in och kollade förundrat på personen, var det vem jag trodde det var?
Det måste det vara. Hon höjde precis huvudet, förmodligen för att inte springa in i någon, och blicken hamnade på mig. Även hon saktade in och rynkade ögonbrynen. Hon hade nog inte förväntat sig att se mig här. Jag menar, jag har varit borta i tre veckor.

Jag tog mod till mig och gick fram till henne.
Vänligt sträckte jag fram handen som hon genast greppade tag om och skakade upp och ner.
"Glice to meet you" For ur min mun.
Vad sa jag just?

Det kom tidigare än förväntat, OMG! Haha, nejmen. Jag väntar på Justins Ustream klockan 2 i natt... Någon annan som ska se den? 
http://twitcam.livestream.com/cg7qz <<< Där är länk i alla fall. Det kommer säkert upp ett videoklipp på youtube i morgon för dem som missar, så det är lugnt!

HUR SOM HELST!  Nej, jag har inte ändrat till att dem pratar engelska nu, men de som har sett SNL förstår vad jag menar... 
http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=EPmATuTFy0U <<< Länk för hela programmet i alla fall.

Många länkar känner jag nu... Jaja :P

3-4+ kommentarer för nästa? Ska jag säga så? Är det lagom tycker ni? Klarar ni det? Såklart ni gör, ni är beliebers... Eller?

Puss och kram ♥