storiesboutjusten.blogg.se

Jag slog upp ögonen men stängde de snabbt igen när solens ljusa strålar träffade dem. Jag gnuggade dem med stängde knogar och slog sakta men säkert upp de igen, och vände mig om så att jag låg på sidan och såg ner på Justin. Såklart låg han inte bredvid mig, men på en extra säng precis bredvid. Även om vi har känt varandra ett tag, lite mer än tre månader för att vara exakt, så skulle det vara lite för vulgärt, dels för ålderskillnaden, dels könen.
Jag sträckte fram armarna framför mig och fick syn på mina händer, eller mer specifikt; mina naglar. Jag hade varit och fixat de igår efter vi hade ätit. Justin hade suttit och kollat på och klagat över det var finare utan och undrade varför jag var tvungen att göra det här och bla bla bla. Som tur är hade hon som fixat naglarna inte kunnat engelska så pass bra att hon skulle ha förstått honom. Han pratar väldigt snabbt och lågt ibland, då var en utav de gångerna.

Jag hade valt att göra gelenaglar, bara någon/några millimeter längre än mina riktiga så de inte skulle se för onaturligt ut, med sju naglar i färgen rosa med diamanter vid nagelbanden, och tre naglar multifärgade som smälte in i varandra och ett cheeta mönster i svart över. Ruskigt snyggt enligt mig. Justin sa att det var gulligt. Dock tror jag inte han bryr sig så mycket.

Jag ställde mig upp och gick mot garderoben för att få tag på ett par mjukisar så att jag slapp den obehagliga känslan av att känna mig för lättklädd inomhus.
Jag gick in i badrummet och skvätte vatten i ansiktet för att piggna till och få bort den där sömniga känslan som sitter kvar på morgonen tills man har tvättat sig, och borstar ut alla tovor ur mitt långa hår. Vad ska man göra idag då? Tänkte jag samt borstade ut den sista, och största, tovan.

När jag kom ut ur badrummet drogs min blick mot fönstret för att kolla vädret; det regnade. Inte duggade utan verkligen spöregnade.
Mysdag med en sprakande eld, film och popcorn kanske?

Justin låg förstås fortfarande kvar i sängen och sov som ett barn, hans ansikte ner i kudden. Jag satte upp håret i en hög tofs och gick sedan fram till extrasängen som Justin låg och sov i. Jag lutade mig ner och försökte väcka honom genom att putta honom lite mjukt, men han vaknade inte. Jag fortsatte en stund, men han rörde sig inte ur fläcken. Jag puttade honom lite hårdare, efter en bra stund hörde man några grymtanden från i kudden.

”Dags att vakna.” skrattade jag, han skakade snabbt på huvudet. Ville inte gå upp. Jag förstod honom, jag hade också viljat sova längre. Men jag visste att jag aldrig skulle kunna somna om, alltså gav jag upp rätt snabbt.
”Justin”, sa jag och skrattade till, när han ännu en gång skakade på huvudet, ”vi kan sätta oss i soffan och kolla på film.” lirkade jag, han grymtade ännu en gång till.
”Klockan är mycket”, sa jag, ”kom igen.” Han drog ett djupt andetag och satte sig sedan mödosamt upp ur sängen, satte sig på sängkanten och gnuggade sig i ögonen. Suckade och kollade sedan på mig. Han hade sovit med joggingbyxor, jag fattade inte hur han hade klarat det, det måste ha blivit väldigt varmt. Samtidigt var jag glad att han hade något på underdelen. Jag hade en känsla av att det skulle bli ganska pinsamt om han hade suttit där utan joggingbyxorna. Men jag hade varit med om det förut, och hade nog kunnat handla det igen.
Han lutade huvudet i händerna och suckade tungt.

”Du kan få sova till filmen om du vill.” sade jag med ett leende och han kollade med sömniga ögon upp på mig, sedan nickade han och reste sig upp. Långsamt, stödde sig på sängen och ställde sig sedan upp med ett irriterat stön.
”Vad ska vi se?” frågade han samtidigt som vi gick ut till vardagsrummet.
”Jag vet inte, vad vill du se?” frågade jag, samtidigt som han slängde sig ner i soffan, spridde ut sig i hela soffan. Jag suckade irriterat och letade bland mina filmer samtidigt som jag väntade på hans svar.
”Skräck?” skrattade han, jag kunde se flinet som spelade på hans läppar.
”Nej.” sa jag snabbt och drog upp två slumpade filmer ur skåpet där filmerna fanns. Jag kollade ner på filmerna och läste på de, samtidigt som Justin suckade tungt.
”Varför?” Jag ignorerade hans löjliga fråga och kollade bak på honom, visade upp filmerna jag tagit ut.
”Dessa då”, sa jag innan jag läste upp titlarna för honom, ”Pitch Perfect eller Perks of being a wallflower?” frågade jag och gav honom filmerna när han räckte sig efter dem.
Han läste snabbt igenom baksidan på de båda filmerna och räckte tillbaka ”Perks of being a wallflower”, den andra lade han på soffbordet. Jag log och satte in den i DVD-spelaren.

Vi hade poppat popcorn och virat in oss i filtar och fluffat up kuddar bakom oss så att vi låg skönt, men jag kunde inte koncentrera mig på filmen. Jag hade för mycket att tänka på.
Jag och Justin har känt varandra i tre månader. Det är en fjärdedels år. Jag litar på honom och tror inte att han skulle skrika ut mitt på gatan om jag berättade något personligt till honom, så varför har jag inte sagt något?
Och varför har han inte frågat? Jag menar; pappa är väldigt sällan hemma, det är därför vi kan göra såhär - sova över och äta popcorn till frukost - så undrar han inte? Inte ens lite? Eller antar han bara att han är en väldigt upptagen man?
"Justin?" Frågade jag med ögonen på honom. Han vände huvudet så att han hade blicken på mig.
"Ja?"
"Undrar inte du varför pappa aldrig är hemma?" Jag sade orden sakta och tvekande, som om jag kanske inte bör ha frågat.
Det kanske jag inte skulle ha gjort heller.