storiesboutjusten.blogg.se

 

Jag börjde mig ner på huk för att fylla på på gossedjuren på den lägsta hyllan framför mig, det var den sista hyllplanet innan jag var klar med just det arbetet. Mjukisdjuren var till som pris om man fått ner i alla fall någon utav coolaburkarna som var uppstaplade på bänken bredvid, eller helt enkelt alla. Dock var det inte enkelt att få ner alla eftersom de var fyllda med något tungt. Men sch, det är våran hemlighet.
Det var placerat i den ordning att de största djuren var högst upp och sedan för varje hyllplan blev de mindre och mindre så att de längst ner var minst. Alltså var de största som första pris, och de minsta fick man för att man deltagit men inte fått ner en enda.

"Nejmen ser man på, ska jag få arbeta med en rumpa ikväll. Det här kommer bli roligt." Hörde jag en manlig ganska djup röst säga med en retsam ton.
Jag placerade den sista nallebjörnen på hyllan innan jag långsamt ställde mig upp med en chockad min. Väl ståendes fick jag syn på en kille med ett fånigt flin på läpparna.

"Excuse me?" Jag var väl medveten om mitt förolämpade tonläge, men det var just det jag var; förolämpad. Min häck var en så kallad privat ägodel som man inte fick lov att kommentera hur som helst. Dock antar jag att jag får skylla mig själv som stod nerböjd på det viset med rumpan högt upp i vädret. Men jag hade inte väntat mig att någon skulle komma, och hade han ens rätt att vara här?

"Justin" Sade han enkelt och höll fram sin hand. Jag tog tag i den och skakade den löst samtidigt som jag mumlade "Madison".
Jag satte handen i sidan samtidigt som jag kliade mig i huvudet med den andra. Jag lade huvudet på sned och såg med en frågande blick på honom. Varför var han här?
"Jag ska hjälpa till här och dela ut bollar och ge gossedjur för de som vinner...?" Sade han och fick det att låta som en fråga. Som om jag hade blivit informerad att en viss Justin skulle hjälpa mig i just det här ståndet men glömt bort. Men inte kunde jag minnas att jag ens fått någon information om att jag skulle få någon hjälp. Mina rynkade ögonbryn slätades ut och armarna föll till sidorna. Ja ja, lite hjälp är alltid bra.

*

Jag skrattade högt åt ett riktigt dåligt skämt men som Justin var tvungen att dra och knuffade lätt till honom på axeln innan jag, fortfarande skrattandes, gav tre bollar till den nya kunden.

"True story." Sade han med ett överallvarligt ansiktsuttryck såg på mig med höjda ögonbryn innan han själv börjde skratta. Jag skakade på huvudet och kom på mig själv med att studera honom där han stod framför mig. Att han såg bra ut, det var inget jag kunde förneka. Hans smutsblonda, eller ljusbruna om man nu tyckte den beskrivningen passade bättre, hår passade väldigt bra ihop med hans nötbruna ögon som varken var för ljusa eller för mörka. Hans kroppsbyggnad var inte speciellt biffig, men det skulle inte förvåna mig om man kunde skymta en och annan magruta under hans gråa hoodie. Jag sänkte blicken och mötte ett par leopard mönstrade jeans och likadana skor, fast i större mönster.
Något jag aldrig skulle matcha men det såg faktiskt bra ut. Killen hade stil.

"Ser du något du gillar eller?" Avbröt han mina tankar och blinkade med ena ögat. Jag kände hur kinderna hettades upp och jag var säker på att välrdens största rodnad skymtades där just nu, men jag ignorerade det och himlade med ögonen.

"Exakt lika mycket som jag gillar att spy." Svarade jag kaxigt och vände mig om och gick mot andra sidan av ståndet där jag sett att ett gossedjur ramlat ner för en stund sedan, men inte gjort något åt då Justin var mer fascinerande.
"Aye, jag vet att du gillar mig, no need to hide it honey." Svarade han bakom mig och jag anade att ett stort brett flin tog plats på hans läppar. För säkert hundrade gånger den här kvällen himlade jag med ögonen.
Trots hans retsamma och aningen töntiga ord kunde jag känna på mig att vi skulle bli bra vänner någon dag.

Vad tycker ni? 
KOMMENTERA!

Puss och kram /Madde och Ebba♥

Kolla på den nya snygga designen med ;)