Länkyte!
”Jag vill ju bara tvätta av dina sår.” sa jag och suckade. Jag reste mig upp och böjde mig över honom, struntade i att det fanns en risk att mina bröst skulle tryckas upp i hans ansikte, då skulle jag helt enkelt få leva med faktumet att jag tryckt upp mina bröst i hans ansikte. Det var i alla fall för en bra sak. Jag visste inte ens hur länge till han skulle stanna här. Det var inte så att jag ville att han skulle åka hem, bara han inte fixade något megaparty när han var ensam här någon gång. Det var dock ingen risk, han hade bott här i cirka 2 veckor och han hade inte behövt vara ensam en dag, faktiskt knappt några minuter. Förutom när jag tvättat eller något. Men då hade han bara suttit och häckat på sitt rum, för det var nästan hans rum nuförtiden. Egentligen var det gästrum, men det var han som bodde där och jag hade inte sett stället på två veckor. Han var riktigt duktig på att stänga dörren efter sig.
Och antagligen stängde han dörren för att han inte ville att jag skulle komma in dit, alltså gjorde jag inte det.
”Jag vill inte.” sa han och jag tog tag i hans överarm för att försöka få honom att lägga sig på rygg. Lutade mig upp en aning för att inte ha överkroppen för nära hans. Jag lyckades att få över honom på rygg och övervägde att sätta mig på honom för att han inte skulle kunna röra sig.
”Stilla.” sa jag snabbt och han suckade. Jag reste mig upp riktigt, för att sedan sätta mig ner bredvid den hyffsat låga soffan. Jag var vaksam så att han inte skulle vända sig om igen, men han gjorde som jag ville och vände sig inte om. Jag sträckte mig efter handduken och höll fast honom löst samtidigt som jag började tvätta hans två sår med handdukarna. När det hade gått en stund av pinsamtystnad bröt Justin den:
”Du vill inte att jag ska bo här mer nu va?” Jag kollade på honom och rynkade ögonbrynen.
”Varför skulle jag inte vilja det?” han slöt ögonen och kved till när jag rengjorde såret vid ögat.
”För att jag kom full… Är full.. I din lägenhet. Och förstörde en kanske dejt.” Jag rynkade pannan.
”Dejt? Med vem fan då?”
”Killen, som jag knappt kommer ihåg. Han som trodde jag var en fucking kvinnoknullare”, han flinade stort, retfullt, jag blev en aning förvånad över hans ordval, ”han var näst intill livrädd när jag kom innanför dörren, fattar du hur fucking roligt det var?”
”Kommer du ens ihåg någonting av det?” skrattade jag och han nickade, samtidigt som jag gjorde rent såret på hans ena ögonbryn.
”Idag kommer jag ihåg, imorgon, inte så mycket.” Han hade slutit ögonen och drog ett djupt andetag.
”Hur full är du?”
Ser man på, då gör man ett länkbyte med en utav sveriges absolut bästa novellbloggar. Det här trodde jag aldrig. O-O
Hur som helst, jag läser hennes novell och ÄSLKAR DEN VERKLIGEN så om du inte redan läser den tycker jag du ska det.
Klicka på bilden för att komma till bloggen eller här under:
http://mybieberlovestorys.blogg.se/
Puss och kram <3
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅH GUD VA SÖT DUUU ÄR DÅÅÅÅ <33333333
