storiesboutjusten.blogg.se

Justins perspektiv

När Scooter kom fram och kramade om mig kom jag på att jag kanske skulle ha meddelat honom att jag sov hos Elemenope. Fast det visste jag inte då, för jag hade tänkt gå men det var så intressant att höra hennes tankar om allting. Det var fascinerande hur lika men ändå olika vi var ibland. Hon var till exempel mycket klokare än mig i vissa ämnen även om hon inte gått i skolan och diskuterat till exempel hur man löser världens ekonomiproblem.
Jag antar att hon har TVn att tacka. Eller så var hennes pappa ett rent utav geni som lärde henne mycket när hon var liten. Med tanke på att hon 'lämnades' i fyraårsåldern måste hon varit otroligt ung när hon lärde sig vad nu hon lärt sig av sin far.

Jag drogs tillbaka till verkligheten när Scooter sade mitt namn upprepade gånger och viftade med handen framför mitt ansikte.
"Oj. Hej. Emh, jag somnade hos Elemenope här" jag backade lite och höll fram armarna så att Scooter kunde se Elemenope som nervöst stod och vinkade kort till honom. "Föresten, Scooter, min manager, Elemenope, Elemenope Scooter." Fortsatte jag och preseneterade dem.
Scooter höjde nyfiket på ena ögonbrynet och synade henne innan han stäckte fram handen och hälsade på hennes redan framsträckta hand.
"Hmm... Skateboard-kaffe-och-Frihetsguddinan-tjejen?"
"Yes! Det är hon" Var jag snabb med att svara så att det inte skulle bli en pinsam tystnad eftersom jag noterat att hon inte gärna pratar. Hon håller sig kort och pratar inte i onödan, därför försöker jag fråga och prata så mycket som möjligt för att få henne att känna sig bekväm med mig ändå.

"Emmh... Jag glömde kossorna... Ja! Kossorna! Jag kommer sen..." Förklarade Elemenope hackigt fram och backade in bakom hyllorna för att hämta "kossorna". Men hon gick snett och gick in i en hylla, men hon log bara genererat och vände sig om och sprang.
"Jag trodde du sa att du skulle till en kompis?"
"Åh, så bara för att hon är tjej kan hon inte vara min kompis? Jag trodde du var en såndär genus-snubbe...?" Konfronterade jag honom. Jag ville inte bråka, bråk löser inget, men jag menar bara för att Elemenope är tjej är hon fortfarande min kompis.
"Du vet att det inte var så jag menade. Men jag fattade det som att någon, typ Jaden, bodde här I N.Y och att ni skulle hitta på något"
"Jaha, men 'Jag drar till en kompis' betyder inte bara det vet du" Muttrade jag surt fram och korsade armarna över bröstkorgen.

Scooter kliade sig i ansiktet med händerna i en uppgiven gest och suckade. Jag förstår honom, det är inte alltid lätt med en gnällande tonåring efter sig hela tiden, dagarna i ända.
"Jaja, hon försökte sig inte på något va? Ni gjorde inget... barnförbjudet? Drogade hon ner dig? Har du berättat dina djupaste hemligheter hon sedan sprider till tidningarna?" Hans oroliga ton fanns i varenda fråga han öste över mig.
"Nej, Scooter! Hon pratar knappt, hon gör allt själv och är inte prostituerad och bor i ett rivningshus eller på en bakgård, hon bor faktiskt i en jättefin lägenhet nära stranden"

Det tog ett tag innan han yttrade någonting, jag hörde nästan hur Elemenope var på väg hit igen, så om han vill säga något privat får han göra det nu.
"Okej, hmm... Jag litar på ditt omdömme till detta nu, okej?" Han spände blicken i min och jag nickade lydigt till svar som en liten hundvalp som blivit attakerad av en tiger.

Elemenopes perspektiv

"Håll dig nära mig, okej? Och lyssna inte på vad de säger, de vill bara få en reaktion" Upplyste Justin mig om inför färden hem från mataffären. På något sätt hade det spridit sig om att självaste Justin Bieber handlade mat i just den affären och ett tiotal paparazzis stod utanför berädda med sina kameror.

Efter redan första steget Justin tog utanför affärens golv smattrade kamerorna som jag vet inte vad. Fort skyndade jag mig bakom honom och såg till att jag såg honom på samma avstånd hela tiden för att inte försvinna bort i folkmassan.

"Dejtar ni?"
"Aye Justin! Vem är tjejen?"
"Hur känner ni varandra?"
"Aye! Justin!"

Först var det bara massor frågor om vi dejtade, vilket vi såklart inte gjorde, och hur vi träffade varandra och så.

"Justin! Din familj är i en olycka, vad gör du?"
"Svara då din fula flintskalliga gris!"
"Aye Justin! Vem är horan?"
"Var hittade du henne? I gränden?"

När dem inte fick några svar tog de till med fulare tekniker. De kallade mig för hora, Justin för gris och använde hans familj emot honom. Då kan man säga att Justin inte blev glad, för då vände han sig om och tänkte hoppa på paparazzifotografen. Det i alla fall var vad han tänkte göra.

Halloj!
Förlåt för att det kom en dag (egentligen två) dagar för sent men jag kom hem klockan 18 igår och hade läxor och annat att göra.
För att komponsera det blev det lite längre, hoppas jag.

Har ni sett den otroligt fina designen som dök upp idag? Den är från Linn på http://juustanordinarygiirl.blogg.se  som ni ser i menyn =)

2-3 kommentarer för nästa =)

Puss och kram ♥